I handlingens centrum finns dels mamman som inte kan släppa taget om sina 35-åriga hårdrocksnördar till söner. Den ansvarstagande modern spelas suveränt av Lotta Tejle (som ni säkert minns från den lysande tv-serien ”30 grader i februari”). Hon blir i många stycken familjerådgivare som till och med skaffar en norsk tjej (Tuva Novotny är verkligen stylad till oigenkännlighet) åt den ene sonen när denne kärat ner sig i samma nyinflyttade skollärarinna (Mia Skäringer är bara så rolig med sin östgötska dialekt) som den lika tafatte brodern.
I ännu högra omfattning handlar således historien om hennes oskiljaktiga tvillingar, som tagit smeknamnen Tor och Oden (Johan Östling och Björn Starrin) och dyrkar det kandensiska hårdrocksbandet Ludor över allt annat.
De säger upp sig från jobbet på outletbujtiken (”typiskt bögjobb att sitta i kassan”) där en viss PG tagit över chefsskapet. Rollen som Ulf Malmros favoritskådis Kjell Bergqvist gör känns faktiskt något konstruerad och jag får inte riktigt grepp om vad han hade i det lilla värmländska samhället att göra, samtidigt som Kjelle alltid är en profil som jag gillar.
Ulf Malmros har lyckats göra en komedi som känns både varm och ganska skojig i sin speciella ton med rappa kommentarer, om än skruvad några varv extra på sina ställen. Rekommenderas med andra ord i dessa mellandagar och hårdrocksmusiken, som tillverkats i original, gör inte upplevelsen av denna feelgoodfilm sämre. Hyfsad förströelse med andra ord.