Potten är tänkt som en stimulans för landstingen att skapa ökad säkerhet för patienterna. Samtliga landsting har visat sig klara de krav som ställts för att få del av stimulanspengarna för 2012.

– Det här är ett gott betyg på vår satsning på patientsäkerhet. Men det finns fortfarande utrymme för förbättringar, bland annat när det gäller följsamhet till hygien- och klädrutiner, säger utvecklingsdirektör Staffan Gullsby.

Björn Hanérus

Bara några dagar innan sjätte och sjundeklassarna får sina första betyg enligt den nya betygsskalan A-F, så öppnar statsminister Fredrik Reinfeldt för en ny betygsreform.
Han betonade i sitt jultal på Skansen att skolan visserligen behöver arbetsro efter alla reformer, men sade att Moderaterna kan komma att gå till val 2014 på tidigare betyg.
– Skolans misslyckande, som vi ärvde av Socialdemokraterna, var att man inte ens upptäckte att eleverna hade problem. Problem man inte upptäcker rättar man inte heller till, säger Reinfeldt.
Mer pengar
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén påpekar att en överväldigande majoritet av lärarna är emot tidigare betyg. De vet att det inte höjer resultaten i skolan, utan ökar lärarnas arbetsbelastning än mer, kommenterar hon.
Lärarnas Riksförbund är för tidigare betyg, men förbundets ordförande Metta Fjelkner betonar att nuvarande reform måste få tid att "sätta sig".
I sitt jultal sade Reinfeldt också att partiet är berett att satsa mer pengar på skolan i kommande budgetar, bland annat på ökat inlärningsstöd i form av speciallärare som assisterar den ordinarie läraren.
Statsministern har under hösten besökt skolor, där man provat nya undervisningsmetoder eller satsat extra på viktiga ämnen. Reinfeldt vill ge rektorerna ökad handlingsfrihet att utforma skolundervisningen.
Ingen FP-oro
Skolan har länge varit Folkpartiets viktigaste profilfråga, men på senare tid har Moderaterna flyttat fram ställningarna. Folkpartiledaren, utbildningsminister Jan Björklund, är inte oroad.
– Jag vill att alla partier ska engagera sig i skolfrågan, säger han.
Folkpartiet kan tänka sig betyg från årskurs fyra. Björklund välkomnar Reinfeldts utspel och bedömer nu att betygsfrågan åter blir en valfråga. Han tror att skolan klarar av ytterligare en betygsreform.
– Att flytta ned betygen i årskurserna är ingen systemförändrande reform, säger Björklund.
S-ledaren Stefan Löfven är kritisk till att redan nu börja tala om tidigare betyg och tycker att det verkar "desperat och sorgligt" med tanke på de sjunkande skolresultaten.

TT

Sent i onsdags kväll brann årets julbock. Är man osäker på tiden kan man titta närmare på fotot ovan. Där står nämligen tidpunkten intatuerad på vad som förefaller vara fyra mansben, tillsammans med datumet och bilden på en bock omgärdad av lågor.

I lördags laddades bilden upp på internetforumet Flashback av en användare som hävdar att han eller hon tillsammans med tre medhjälpare ligger bakom årets bockbrand.

Polisen som fortfarande saknar någon misstänkta för bockbränningen känner till bilden. Men det finns flera svårigheter med att spåra källan.

– Det är svårt på Flashback att gå tillbaka och titta vem det är som lagt ut vissa saker. Regeln säger att man ska spara sidorna i några dagar, men det görs inte på vissa sidor, säger Mikael Hedström som är presstalesman.

Skulle polisen få tag personerna på bilderna har nydekorerade anklar ett ganska lågt bevisvärde, menar Mikael Hedström. Varken en tatuering eller en bekännelse på nätet räcker för att knyta någon till ett brott.

– Nej det tror jag inte, det är bara indicier. Vi måste bevisa att de varit på brottsplatsen. Även om personen som lagt ut bilden säger att ”det var jag” måste vi bevisa det genom förhör och liknande.

Natten till torsdag uppges fyra män som luktade rök och bensin ha bytt om på en restaurangtoalett, men de hann försvinna innan polisen kom dit. I nuläget vill Mikael Hedström inte utesluta att det var samma fyra män vars ben syns på bilden.

Om förövaren eller förövarna grips riskerar de fängelse och böter på 200 000 kronor.

Enligt en tatuerare som GD varit i kontakt med ska de fyra tatueringarna vara äkta.

Sverige skickade ett b-betonat landslag till Abakan, som ligger hela 450 mil öster om Moskva, längst bort i Sibirien, inte alltför långt ifrån den mongoliska gränsen. Avhoppen duggade tätt dagarna innan avresan och spelare som Andreas Bergwall, Daniel Berlin, Daniel Andersson, Daniel Mossberg, Per Hellmyrs med flera valde att stanna hemma av olika orsaker.

Kanske hade de sett väderprognoserna. Kylan höll Abakan i ett bastant grepp, med temperaturer mellan 25 och 30 minusgrader. Lägg tidsomställningen till det och man kan fråga sig om det verkligen var ett vettigt ställe att skicka bandylandslaget på VM-genrep, när hemma-VM dessutom mestadels spelas inomhus.

Inte enligt Johan Löfstedt i alla fall, en av fyra SAIK-spelare i truppen. De övriga var Erik Säfström, Christoffer Edlund och Joel Othén.

– Det handlade bara om att överleva, att röra på sig så mycket som möjligt när man inte hade bollen för att hålla värmen. Ren idioti, det är min uppfattning. Man ska inte spela bandy när det är så här kallt.

Löfstedt själv drabbades av förfrysningsskador under den tredje matchen och ställdes över i sista matchen, precis som Andreas Westh. Backen Daniel Välitalo tvingades också vila en match efter smärtor i tårna.

– Fingertopparna blev vita med små blåsor, så det var order från läkaren att inte spela. Och det var nog smart, för det var 31 minus i sista matchen. Och folk gick ju hostade mest hela tiden.

Johan Löfstedt ser ingen poäng med resan.

– En katastrof. Visst förstod man att det skulle bli kallt och jag packade de varmaste kläder jag hade, men det går ändå inte att föreställa sig förrän man är på plats. Och ryssarna är ju vana, de vet vad de ska ha på sig.

• Var det nånsin tal om att vägra spela?

– Nej, så funkar det inte. Vi vill ju spela bandy, och vi gjorde vårt bästa. Det är upp till dom som lägger turneringarna att tänka till lite, men det är väl tyvärr pengarna som styr.

Svenska bandyförbundets generalsekreterare Marcus Norman var med på resan, och enligt honom var det inte heller tal om att ställa in turneringen.

– Nej, inte i och med att det bara var 2x30 minuters spel. Vi ställde också över en del spelare i samråd med läkare och de som kände obehag fick gå in i omklädningsrummet och värma sig.

• Gav det här verkligen någonting?

– Det tycker jag nog ändå. Vi hade inte vårt bästa lag, och drabbades av en del skador inför avresan, men det var många som fick känna på hur det kan vara att spela i Ryssland, och hur det är att möta det allra bästa motståndet.

Förbundskaptenen Franco Bergman tycker också att det var rätt att åka.

– Jo, jag tycker det. Spelarna får nya erfarenheter och stärks av det. Sen är vi inte alls nöjda med resultaten, men vi hade nog lite för höga ambitioner med vårt spel sett till förutsättningarna. Med facit i hand borde vi spelat enklare.

SAIK:s nästa match spelas för övrigt på fredag, inomhus i Göransson Arena.

Inbrottet upptäcktes vid 19-tiden på kvällen då ägaren kom hem efter att ha varit borta cirka två timmar och fann hela huset genomsökt. Smycken och en bärbar dator var stulen.

Polisen har säkrat en del spår vid brottsplatsen.

En ledbuss for ner i diket på Hamnleden i höjd med Sätra på måndags kvällen. Föraren uppgav till polisen att han fick tekniska problem och att det var anledningen till olyckan. Inga personskador rapporterades.

Den nuvarande prästgården byggdes 1764 på samma plats. Där bor kyrkoherden Thomas och hans fru Britta. En bostad med många kvaliteter om man tycker om gamla hus och närheten till centrum. Men också ett hem med begränsningar och förpliktelser. Det är mycket att sköta om och de bestämmer inte själva hur länge de får bo kvar. Den sista tiden har det blåst lite extra om Prästgårdens knutar. Av ekonomiska skäl behöver kyrkan sälja fastigheter och ett förslag har varit att sälja Prästgården.

– Det vore jättesorgligt, säger Thomas. Det vore en stor förlust för församlingen om man sålde ut en så unik historisk miljö. De pengar man fick in skulle snart vara slut, men Prästgården skulle aldrig komma tillbaka. Det finns många verksamheter som skulle passa här.

Prästgården är byggd för att vara öppen och tillgänglig. Den har representativa rum i markplan där man kunde träffas och hålla möten. Från gatan kommer man in i en rymlig hall och rakt fram ser man salongen som Thomas och Britta har möblerat själva med gamla möbler. Fönstren längs söderväggen glittrar som smycken och en fin fåtölj utan armstöd ger frihet för armarna och brukar kallas stickfåtölj.

På golvet står en låda med en trave vinylskivor och på skivtallriken ligger en med Leonard Cohen. I nästa rum finns ett bibliotek med bokhyllor i långa rader och en fantastisk bananplanta mitt på golvet. Den är köpt i en mataffär och en gång har den burit frukt. Åt andra hållet finns en matsal med piano och långbord. Trädgården är kringbyggd med Olofsgården på ena sidan och ett plank på den andra. Marken sluttar mot ån.

– Varje år har vi vårfest och då är det picknick i trädgården och under hela juli har vi sommarkafé.

Mot trädgården finns en fin glasveranda. Den har de möblerat med köksbord och stolar och där sitter de ofta och äter. Nu är det gnistrande vintervitt utanför, men inne i verandan prunkar det. Särskilt en planta imponerar som sträcker sig från golv till tak.

– Det där är ett slags papyrus, berättar Thomas. Det sägs att det var Selma Lagerlöf som tog med sig ursprungsplantan till Sverige från Egypten.

Just nu är det mycket diskussioner om kyrkans fastigheter som av ekonomiska skäl behöver bli färre till antalet. Tingshuset som precis blivit ledigt skulle kunna vara ett unikt tillfälle att samla kyrkans verksamheter.

– Det är min tanke och det är församlingens. Trafikverket har nyss flyttat ur och Tingssalen motsvarar den stora salen i Sankt Ansgars hus. Att renovera Sankt Ansgars skulle kosta 20 miljoner och där ryms inte allt. Här finns både Olofsgården och Prästgården som vi också kan använda mer, det vore så synd att göra sig av med ett kapital som Prästgården.

Även om Thomas kommer att flytta förr eller senare, stortrivs han i dag och njuter av att vara hemma.

Vad gör du hemma när du är ledig?

– Då sover jag. I sängen eller i soffan. Den lilla tid jag har ledig läser jag böcker och lyssnar på musik. Jag spelar gamla vinylskivor och köper nytt på CD. Jag gillar Wiehe, Afzelius och Lundell men också klassiskt som Mozart och Beethoven. Nu läser jag Henrik Berggrens biografi om Olof Palme men gillar även deckare, fast det blir det mest på semestern.

Är du intresserad av hus och arkitektur?

– Absolut, det är härligt att titta på hus. Jag försöker få motion och passar på att utforska stan under kvällspromenaderna. Det finns många fina hus i Gävle, särskilt längs ån. Stenhuset vid Sjömanskyrkan där det ligger en tatueringsfirma tycker jag är vackert och trähusen vid länsmuseet.

Kan du snickra och odla?

– Det är jätteroligt att hålla på med händerna, men det blir mest i stugan. Där har jag snickrat en trapp och en terrass och gjort nya vindskivor. Det är min fru som ser till att det växer och vi har försökt ha en pallkrage med odlingar i trädgården. Men det är fullt upp med att klippa gräset och sköta de frukt- och bärbuskar som redan finns.

Vad är viktigast med ett hem?

– De som bor där är viktigast! Jag har haft förmånen att få leva tillsammans, jag var bara 21 när jag gifte mig. För mig är det relationen och kärleken som skapar hemmet. Sen kan det vara en möglig tvåa man bor i, det är inte själva bostaden som skapar det goda livet. Men att bo i ett hus med själ är förstås ett extra plus och jag vet att jag är bortskämd. Men när jag var ung bodde jag i en liten, enkel etta med kokvrån i samma rum.

Vad betyder julen för dig?

– Jag har aldrig varit ledig en jul sedan jag prästvigdes för 32 år sedan. Därför har familjen alltid samlats hos oss. Rent privat är julen något härligt där man får mötas. Det kristna julbudskapet är också väldigt lätt att ta till sig. Ett barn som föds i ett stall och kommer med budskapet om fred och gemenskap. Och med kampen mot mörkret. I dag har julen blivit otäckt exploaterad av kommersialismen som profiterar på julen. Tvärt emot budskapet.

Hur gör du för att inte bli stressad?

– Visste jag det skulle jag vara världsberömd! Även jag vill hinna med mycket. Men jag ser till att ta mig tid till stillhet varje dag, till exempel på morgonen innan jag ska iväg. Jag riktar tankarna och ber inför det som ligger framför mig. En icke troende kan kalla det för mindfulness, eller något annat.

Hur ska kyrkan möta framtiden?

– Kyrkan är i ett slags omställningsfas. Jag tycker det är helt fantastiskt att nästan 70 procent av befolkningen fortfarande är med i Svenska kyrkan. Det är helt otroligt bra i ett sekulariserat samhälle. Det finns en stor längtan efter mening och innehåll och kyrkan kommer aldrig att försvinna. Men den kommer att bli annorlunda.

Vad gör du på julafton?

– Jag tittar gärna på Kalle Ankan om jag är hemma. Tecknad film var jätte­stort när jag var liten och Kalles jul är nostalgi. Viktigast på jul­bordet är sillen, sillsalladen och ­tungan som mamma har lagat, den är fin.

Vad önskar du dig i julklapp?

– Ett varmt underställ som jag kan ha på mig ute på vintern.

The Deer Tracks från Gävle har fått ett stipendium på 25 000 kronor från STIM (svenska tonsättares internationella musikbyrå) för att kunna slutföra den tredje delen i sin trilogi ”The Archer Trilogy” som kommer att släppas den 12 februari 2013. 

David Lehnberg:

– Det är fantastiskt att vi nu har fått möjligheten att fokusera fullt ut på skivan i detta viktiga skede. Det är en stor bekräftelse som välkomnas varmt då vi har lagt ner hjärta och själ under flera år för att skapa denna trilogi. 

Nu är hon tillbaka med ”Morden i Sandhamn” i TV 4.

Precis före jul för två år sedan gjorde dramaserien ”Morden i Sandhamn” succé i rutan. Nu är de Viveca Sten-skapade karaktärerna tillbaka, inte minst Nora Linde spelad av Alexandra Rapaport.

– Det här har inte varit ett dussinjobb utan det känns verkligen att människor har lagt ner sin själ i att få det så bra som möjligt. Det är man inte alltid bortskämd med. Det har inte funnits någon fabrikskänsla alls, förklarar Alexandra Rapaport som tror att skärgårdsmiljön, sommarmyset och den så vackra bilden av Sverige i kombination med deckargåtorna är viktiga orsaker till framgångarna för både filmerna och böckerna om Sandhamn.

Sin rollfigur, Nora Linde, upplever Alexandra Rapaport som lite vag. Det är situationerna hon hamnar i som är intressanta.

– Plus att hon inte är en snut men ändå blir indragen i kriminalhistorierna. Men det som är roligast att jobba med är hennes äktenskapliga problem, säger Alexandra Rapaport som är noga med att Nora Linde inte får bli för käck, för präktig.

När inspelningarna av ”Morden i Sandhamn” var över, var behovet av något annat, stort. Då kom humorprogrammet ”Partaj” in i bilden under hösten och med det perukerna, självironin och bortkastandet av Dramaten-allvaret.

Nu är hon tillbaka på just Dramaten efter två års tjänst- och mammaledighet. I februari är det premiär på ”Farliga förbindelser” där även Jonas Malmsjö är med, precis som i ”Morden i Sandhamn”.

– Jag vill inte bli bekväm i mina roller, jag vill ha en stor spännvidd och om det är tv-humor eller en artfilm som Thomas Vinterbergs ”Jakten”, det spelar ingen roll. Jag vill göra allt, jag vill inte hamna i samma typer av karaktärer eller i någon trivselfåra, säger Alexandra Rapaport.

I april är det svensk premiär på ”Jakten” och hon är lyrisk över den danske regissörens sätt att arbeta och hans ödmjuka sätt att vara men hon poängterar att det viktiga för henne är att basen finns här i Sverige, där hon har sitt liv.

– En utlandskarriär, det är fantastiskt roligt och en stor bonus. Men det är inte ett måste. Blir det så blir det. Jag vill ha bra och utmanande roller men jag kommer inte att flytta till Los Angeles eller London för att till varje pris få en chans utomlands. Men det kanske man inte måste heller, funderar Alexandra Rapaport.

Martin Röshammar/TT Spektra

Sedan 22 november åker han landet runt tillsammans med sin Melodifestival-partner Lotta Engberg, multimusikanten Gunhild Carling (för tredje året i rad) och kapellmästaren Curt-Eric Holmquist med orkester.

Återstår bara fem föreställningar i Norrland inklusive finalen i Luleå dan före dan före dan.

– Julturnéerna är det största och roligaste jag sysslat med efter Vikingarna, som alltid kommer att vara nummer ett, säger Christer. Vi blandar det traditionella med litet jazz, musikal, gospel och annat. Det ska vara bredd på paketet. Lotta och jag är också aktuell med en skiva, en kombination av sånger vi gjort tidigare var för sig och ett antal nyinspelade duetter

I showen blir det givetvis julklassiker som ”O helga natt”, men även ett Gershwin-medley mer lättsamma nummer.

– Vi ska bland annat göra Povel Ramel, det blir ganska mycket musikalisk lek, säger Lotta Engberg.

Lekfull är även Gunhild Carling, en 37-årig skånska som kan traktera vilket instrument som helst, åtminstone 25. Gunhild tycker att årets julturné är den allra bästa hon varit med om.

– Lotta Engberg är så trevlig och duktig och det är en ära att få uppträda tillsammans med henne, liksom Christer förstås. Ja, hela gänget har roligt tillsammans.

Mitt under pågående julturnén gjorde Gunhild Carling en avstickare till New York för att spela på jazzklubben Cleopatra’s Needle på Broadway. Indirekt var det expresidenten Bill Clinton som gjorde bokningen sedan han sett Gunhild på en majkonsert i samband med ett besök i Malmö. ”Hon är en av världens tio bästa trombonister” ska tenorsaxofonisten och jazzälskaren Clinton ha uttryckt sig. Bakom scenen skojade han med Carling och kallade henne för Marylin... (Jodå, likheten i utseendet och utstrålningen med salig Monroe finns).

– Jag var på Birdland och Blue Note för att diskutera framtida spelningar. Åker tillbaka till New York i mars och då tar jag hela min orkester med mig, berättar Gunhild.

– Det finns också intresse att jag ska sätta upp hela min jazzvarieté på Broadway, vilket ju känns häftigt. Jag spelar ju musik som har sitt ursprung i Harlem, den har bara varit hemma och vänt i Skåne...

Den 4 januari startar hon sin varietéturné med familjen, storbandet och den tillhörande danstruppen. 17 januari kommer de till Gävle konserthus.

Nu kräver de att gruppen byter namn.

Sedan 2006 har dj- och producentduon Sanna La Fleur och Adeline Hedmar arbetat tillsammans under namnet Housewives. Som Housewives har de arrangerat klubbar, släppt musik och arbetat med stora grupper som exempelvis Kent. Duon blev minst sagt förvånade när de läste att Pernilla Wahlgren, Hanna Hedlund och Jenny Silver tävlar i Melodifestivalen som gruppen Swedish House Wives.

– Det här skadar vårt varumärke, som vi har byggt upp sedan 2006, säger Adeline Hedmar och Sanna Fleur fyller i:

– Vi önskar att de bytte namn.

Melodifestivalens tävlingsansvarige Thomas Hall låter bekymrad när han hör om dj-duons kritik mot Swedish House Wives. Samtidigt försvarar han gruppens rätt till sitt namn och påpekar att det inte är SVT som har kommit på det.

– Lite kan jag känna att det inte är helt samma namn och de arbetar inte direkt i samma musikgenre. Om det här var två gräddkolor så hade de nog fått tugga i sig det här, rent juridiskt sett, säger han.

– Samtidigt vill vi att alla ska ­vara överens.

Schlagertrions pressansvariga Camilla Bjering von Zweigbergk förklarar namnet Swedish House Wives med att det är sångerskornas initialer som åsyftas. Men hon skriver också i ett sms till TT Spektra att ”producenterna får gärna kontakta oss direkt så får vi pratas vid”.

Carl Cato/TT Spektra

Männen, en 26-åring från Hofors och en 24-åring från Sandviken, sågs stryka runt Hagaströmsskolan vid åttatiden i går morse. De ska ha betett sig ”mycket märkligt”, enligt en person som ringde polisen.

Männen rundade sedan skolan och försvann bakom en förskola.

Men en stund senare sågs de vid idrottsplatsen och var tillbaka vid skolan.

– Man hittade bilen som de färdats i. Den visade sig vara stulen i Torsåker. Sedan var det några personer ur allmänheten som bestämde sig för att försöka gripa de här två – då gjorde de sig skyldiga till misshandel mot allmänheten, säger Mikael Hedström, talesman för Gävlepolisen.

Polis kom till platsen och grep männen vid skolgården. Tumultet fick Hagaströmsskolans biträdande rektor, Ingrid Larsson, att mejla ut en skrivelse till oroliga vårdnadshavare om att händelsen inte haft något med själva skolan att göra.

”Händelserna har inget samband med skolan. Våra elever togs in i skolhuset. Vi har inte drabbats av inbrott eller skadegörelse. Polisen försäkrade att vi kan bedriva vår skoldag som vanligt”, skrev Ingrid Larsson.

– Vi skickar ut mejlet för att undvika ryktesspridning, vi ser det som en service. De föräldrar som har fler frågor kan ringa mig, men det är bara tre som ringt, säger hon.

De två männen misstänks för tillgrepp av fortskaffningsmedel, misshandel, olaga hot, ringa narkotikabrott och för att ha gjort inbrott i en garagelänga i området.

Kvinnan menade att LCHF-kost är dyrare än vanlig mat och att livsmedelsnormen på 1 720 kronor inte täcker dessa extra kostnader. Därför hade hon ansökt om extra bidrag till Individ- och familjeomsorgsnämnden i Sandvikens kommun.

Nämnden slog fast att det inte finns några riktlinjer från Socialstyrelsen om extra försörjningsstöd för LCHF-diet.

Kvinnan har överklagat beslutet till förvaltningsrätten som inte heller ger henne gensvar och tilläger att det inte finns någon utredning som säger att LCHF-kost skulle vara dyrare än vanlig mat.

LCHF är en förkortning av ”Low Carb High Fat” och innebär en kost bestående av lite kolhydrater och mycket fett. Dieten har varit en omdebatterad kost de senaste åren.

Årets sändning från banketten lockade 1,2 miljoner tittare, vilket är den högsta siffran sedan TV 4 visade festligheterna 2007 – då tittade 1,3 miljoner.

Förra veckans mest sedda program:

1. På spåret (SVT 1, fredag) 2 498 000

2. Så mycket bättre (TV 4, lördag) 1 747 000

3. Allt för Sverige (SVT 1, söndag) 1 602 000

4. Bonde söker fru (TV 4, onsdag) 1 476 000

5. Film: Odjuret (SVT 1, söndag) 1 230 000

6. Nobel: banketten (SVT 1, måndag) 1 212 000

7. Julkalendern: Greveholm (SVT 1, sön) 1 151 000

8. Tack för musiken (SVT 1, fredag) 1 149 000

9 . Veckans brott (SVT 1, tisdag) 1 117 000

10. Landet runt (SVT 1, söndag) 1 090 000

Svenskt Näringslivs företagarpanel i länet beskriver det som redan hänt. Produktion och försäljning har bromsat in snabbt, vilket lett till minskade investeringar och färre anställda.

Trots att de lokala företagarna tror på ökad produktion i höst är pessimismen stor när det gäller jobben.

Antalet anställda fortsätter att minska.

– Vi kan se att län med mer traditionell industri och sämre företagsklimat drabbas hårdare med större nedgång i sysselsättningen. Därför behövs nu en fortsatt stärkt arbetslinje och ett bättre lokalt företagsklimat, säger Lotta Petterson, regionchef på Svenskt Näringsliv.

Det var åtta barn från församlingens barnkör, Solstrålarna som ackompanjerad av, Nicole Johansson framförde några luciasånger. Medverkande i gudstjänsten var också komminister Martti Halming och kyrkvärden Marianne Bergsten. Från vänster, Mathilda Ljungbeck, Daniella Ljungbeck, Ella Sjöberg, Patricia Lukasiewicz, Cornelia Ädel Myrttinen, Leanne Nälsen, Mirella Andtbacka och Ellen Ramberg.

Text och foto: Nils-Olof Engberg

Dom fick nämligen ta regi av ljudskaparen Kenneth Skoglund från Älvkarleby som var där av en speciell anledning.

Han spelade nämligen in ishockeyljud till familjefilmen ”Eskil och Trinidad” och fick hjälp av hockeyspelarna Jocke Grundström, Victor Söderström, Jonathan Sund och William Asplund. Att få bidra med ljud till en film om ishockey är kanske något att lägga i CV:n för killarna i Skutskärs U13-lag.

Tacklingar, slagskott, skridsko­skär, stolpklang, tappade klubbor och puck i plockhandske var några av de ljud som spelades in.

– Den här filmen görs klar i februari men när det blir premiär vet jag inte. Det mesta ljudmässiga står jag för, men jag har också medhjälpare för att få ihop det ­hela, berättade Kenneth.

Larsgöran Svensson

Den försvann när gamla Öster revs och ersattes med betonglängor både på höjden och bredden.

År 1929 bodde Birgit Ericsson på den adressen. Hon hade också band med Karlholm och Torsåker – och till och med Skog, mina gamla hemtrakter.

Hon var en ung flicka då. På bilder från tidigare under 1920-talet var hon ett barn. Borde ha varit i 15-årsåldern 1929. Hennes farbror William fyllde 35 samma år och farbror Efraim och hans Hulda var musikaliska.

Ja, där har vi några ledtrådar när det gäller Birgit Ericsson. Jag har hämtat dem ur ett fotoalbum som tillhörde Birgit och som plötsligt kom fram när Fastighetsbyrån bytte lokaler nyligen. Mikael Johnsson, som är en av mäklarna där, har försökt lista ut vem Birgit är eller var men har misslyckats. Därför hörde han av sig till GD, och nu bollar vi frågan vidare till er läsare.

Är det någon som vet något om Birgit och vem som möjligen skulle vara intresserad av att få tillbaka albumet? Ring mig i så fall.

Men det kan bli tidigare, beroende på om man har jobbet kvar på bladet eller inte. Det går tungt för tidningarna som ni vet. Allt ska ut på nätet numera.

– Nätet är toppen, säger Spindeln.

– Äh, ta en tråd och gå och häng dig.

Cheferna klurar på den ena sparplanen efter den andra. Så det blev som jag trodde, årets julklapp blev ett sparpaket.

Jag fick låna några gamla program från Gefle Segelsällskap av en Utvalnäsbo. När jag bläddrar och kollade in sällskapets sponsorer blir man imponerad. Bladen är från 1939 och 1949. Gevalia har en färg­annons 1939! Läkerol. Välsmakande, välgörande, världsberömd.

Björnkläder har en liten annons på varannan sida. Menthol-Eucalyptuspastiller från Bröderna Westin AB Gefle. Emboka, Bohlins kaffe.

I programbladet från 1949 läser jag, alla seglare gillar Läkerol, Gevalia är med, Gefle Vapen kaffe från Ludvig Ericsson & co AB Gefle, Elhå fixar seglarmössan. Elfströms Reporia svaveltvål. Pix är naturligtvis med. Svanen gör klänningstyger. Diné och supé på Skeppet. Zimmermans har seglarskorna. Björnkläder och Elkompaniet med på nästan varje sida. Druvans saftfabrik är med och många flera.

Matrikeln berättar om vilka som var vad på den tiden. Titlarna berättar. Disponent Ruben Mattsson med båten Groggen II som gör sju knop. Undrar var Groggen I blev av...

Det vimlar av disponenter, direktörer, grosshandlare, fabrikörer, stadsfiskaler, doktorer, majorer, kaptener och patroner. Skorstensfejarmätare, skräddarmästare, några är herr, och alla damer är fru eller fröken.

Apropå titlar. Mina båtkompisar har ju också fina titlar: Rostfria Ove, Elektriska Roffe, Jaguar-­Göran, Snickar-Leffe, Målar-­Leffe, Grund-Kalle, Charter-Christer, Traktor-Robban, Elaka Lundgren, Hasse Odåga, Lollo Hamnkapten och Smörjnippeln.

Tor och Spindeln klarar sig utan titlar.

Gävles stolthet, julbocken, brann. Nu är Gävleborna ute efter en syndabock att ställa på Slottstorget i stället.

Från oss alla till er alla: God jul!

Panta rei

Lasse Halvarsson

Bara ”frisk luft”, ”skyddande ozonskikt” och ”grundvatten av god kvalitet” kan nås till år 2020, med den miljöpolitik som förs i dag.

För alla andra miljömål ser det sämre ut. ”Bara naturlig försurning” och ”myllrande våtmarker” har länsstyrelsen tidigare ansett att man kan klara, men nya underlag visar att vi inte gör det.

Igenväxta åkrar och myrar, omfattande skogsavverkningar, omfattande vattenkraftsutbyggnad och utsläpp av föroreningar till havet är förklaringar till att sex av miljömålen blir omöjliga att nå till år 2020. Det gäller målen ”myllrande våtmarker”, ”ett rikt odlingslandskap”, ”levande sjöar och vattendrag”, ”hav i balans samt levande kust och skärgård”, ”levande skogar” och ”ett rikt växt- och djurliv”.

När det gäller några av miljömålen, till exempel ”ingen övergödning”, är utvecklingen positiv. Utsläppen av fosfor och kväve från industrier, avloppsreningsverk, jordbruk och trafik har minskat under senaste åren. Men förbättringen går inte tillräckligt snabbt.

Kommuner och företag i länet har engagerats i att ta fram ett åtgärdsprogram, kopplat till miljömålen. Men åtgärdsprogrammet kommer inte att räcka för att vi ska nå de nationella miljömålen till 2020, varnar länsstyrelsen.