Tillsammans med företrädare för handikapporganisationer har hon tittat på hur tillgängliga offentliga miljöer är i länets kommuner. Det ska vara möjligt för alla att delta i samhällslivet.
Ofta har man inte tänkt till ordentligt konstaterar hon och ger som exempel att många handikapptoaletter saknar dörröppnare och att den som sitter i rullstol inte kan nå receptionsdiskar och uttags- och kortbetalningsautomater.
När hon besökte Gävle upptäckte hon att plattläggarna inte lade varningsplattor när gångstråket vid Stadshuset som går att följa med känseln upphörde. Hon sa till och de kom på plats.
Genomgången visar också att det är vanligt att trottoarpratare är ett problem, liksom att cyklar och annat hindrar framkomligheten.
Hon har intrycket att tillgängligheten för syn- och hörselskadade och allergiker oftare glöms bort än för rörelsehindrade.
Nu vill hon få alla att tänka på de här frågorna, inte bara kommuner, landsting och region som ska få rapporten.
– Jag vill bidra och väcka näringen. De här människorna är också kunder.
Som ansvarig för funktionsnedsattas frågor i riksdagens socialutskott deltar hon i arbetet med att ta fram en tillgänglighetsstrategi.
Fotnot: Faktarutorna innehåller ett urval ur rapporten.