Det var natten till den 10 november som den unga kvinnan anmälde att hon våldtagits av en 26-årig man under bron där Fältskärsleden går över Staketgatan. Han nekade till brott.
Gävle tingsrätt ansåg inte att det var ställt bortom rimligt tvivel att det handlat om en våldtäkt.
Det gick inte att utesluta att kvinnan fått sina skador utan att ha tvingats till sex, resonerade rätten.
Stödbevisningen till kvinnans berättelse var inte tillräckligt stark och varken hennes eller mannens uppgifter gav underlag till någon säker bedömning av hur händelseförloppet sett ut i detalj.
– Det är höga beviskrav som kan vara svåra att nå upp till. Samtidigt ska beviskraven givetvis vara höga i den här typen av mål. Det här är det rättssystem vi har, säger chefsåklagare Patrik Säflund.
Kvinnans målsägandebiträde Tiina Hennel tycker att domen är oväntad och är kritisk.
– Jag trodde att han i varje fall skulle bli fälld för sexuellt ofredande. Den största boven här är den nya praxisen. För något år sedan hade det varit högst sannolikt att han under exakt samma förutsättningar hade blivit dömd. Men det räcker inte längre med att en kvinna är trovärdig eller mer trovärdig än mannen.
Tiina Hennel säger att hon hade önskat att polisen hade haft större resurser.
– Det går att djupdyka mer i vad som skett i samband med en anmäld händelse. På så sätt skulle man kunna undvika risken för att osäkerhetsfaktorer leder till friande domar. Så hade det kunnat vara även i det här fallet, säger hon.
Hon tycker även att Gävle tingsrätt agerat konstigt under förhandlingen när kvinnan nekades medlyssning, det vill säga att kunna höra det som sägs i rättssalen, men från ett annat rum för att slippa konfronteras med den misstänkte.
– Det är inget som säger att rätten måste gå med på det, men det är en vedertagen praxis. Ber man om det får man det alltid. Nu fick hon välja mellan att antingen närvara i rättssalen eller att inte lyssna alls, säger hon.
2009 förändrades praxis när Högsta domstolen samma dag, den 3 juli, avkunnade två domar i två olika våldtäktsmål. Domarna kom att bli principiellt viktiga och vägledande. I de båda fallen hade tingsrätt och hovrätt dömt till fängelse med enbart kvinnans vittnesmål som grund. HD friade de misstänkta i båda fallen och underströk vikten av teknisk eller annan bevisning som styrker anmälarens berättelse.
Enligt en studie, som är ett examensarbete av Lina Tengvar, har friande våldtäktsdomar ökat från 22 procent år 2006 till 33 procent 2010. Motsvarande siffra för andra typer av brottmål är cirka fem procent, enligt dagensjuridik.se. Orsaken är, enligt studien, de skärpta beviskraven.
Tiina Hennel tror att kraven kan medföra att våldtagna kvinnor drar sig för att polisanmäla.
– Jag kan säga så här: hade jag haft en dotter som blev våldtagen så skulle jag råda henne att inte anmäla. Det är inte värt det. Processen kan upplevas som mycket jobbig. Och hur mycket stöd man än få så är man ändå ensam i det, säger Tiina Hennel.
I morgon, torsdag, går tiden för att överklaga ut. Patrik Säflund är osäker på om han ska överklaga.
– Hovrätten ska ju inte göra en omprövning utan en överprövning med exakt samma underlag. Det finns inget nytt material eller nya förhör. Domstolen tittar mer på om det blivit något fel i bevisningen, ut- ifrån de domar från Högsta dom- stolen som man tittat på. Och det har jag svårt att säga att det har blivit här, säger Patrik Säflund.