Tillsammans hade de sex honorna i flocken 18 ungar varav 17 fortfarande lever. Detta är väldigt bra gjort då fem av honorna var förstagångsmammor. Nu är ungarna stora och kommer snart att vara oberoende. 14 av dem är hannar och redan mycket större än sina mammor.
Pippi har tillsammans med tre av de andra honorna sedan en tid hållit sig gömd bland klippor i närheten av vårt hus. Precis som de gjorde när jag började här. Detta kan bara betyda en sak, de har nya ungar.
En tidig morgon presenterade mammorna ungarna för mig. Jag hade sökt upp dem och de låg på ett runt klippblock. Ungarna var lite osäkra på bilen först men nyfikenheten var starkare och snart trängdes de på klippan för att titta på mig.
Jag kunde räkna upp till minst fem ungar men fick känslan av att de var fler och att ännu fler kunde gömma sig sig inne bland buskarna. Hur många de är får tiden utvisa. När de är stora nog kommer mammorna att ta dem med ut på mer öppen mark.
Eftersom jag är den tredje svensken som jobbar för lejonprojektet fanns det redan en tradition att fira lucia i lejonhuset redan innan jag kom. Ingela Jansson som har varit med sedan 2007 är fortfarande här. Luciafesten har redan blivit en populär tradition i Serengeti och alla forskare i området kommer tillsammans med folket från Frankfurts Zoologiska Sällskap och Luftballongsfolket samt andra som råkar vara här. 2012 är inget undantag och det är min tredje lucia i Serengeti.
Det blir mycket improviserande för att få saker att fungera. Lakan får bli våra kläder och första året jag var här var vår tanzaniska kollega George lucia. Som hår satte vi på honom en löstagbar lejonman från ett fullstort gosedjurslejon. Detta lejon användes under en studie på 1990-talet. Ljuskronan gör vi av ett radiosändarhalsband som vi tejpar levande ljus på.
Vi försöker att göra maten så traditionsenlig som möjligt. Därför tar vi med oss inlagd sill och senapssill från Sverige tillsammans med ansjovis till Janssons frestelse. Pepparkakor har vi också som vi serverar med ädelmjukost på tub. Ägg med kaviar har vi också och vi får ofta kommentarer om att vi svenskar stoppar all mat i tuber.
Lussebullarna på bilden har jag bakat själv i en gasugn som behöver en duschstång för att hålla knappen inne och således ugnen på. Glöggen gör vi också själva på medhavda glöggkryddor.
Daniel Rosengren
www.scutisorex.se