Anna Söderlund säger att lärarfackens ursprungliga krav på 10 000 kronor mer i månaden måhända kunde uppfattas som väl kaxigt.
– Men det var ju menat på sikt. Vi trodde knappast att vi skulle få 10 000 kronor på ett bräde. Vi hoppas nu att det här kan vara en bra början. Något som är positivt i avtalet är att det fjärde året är uppsägningsbart. Om inte arbetsgivaren visar att man vill satsa på lärarna då kan avtalet sägas upp.
Anna Söderlund tror att många av medlemmarna var beredda att gå ut i strejk.
– Men man måste komma ihåg att en strejk förmodligen inte hade lett fram till något mer. Det är mer en missnöjesyttring. Då är det ändå bättre att nå en överenskommelse. Det kan vara så att det finns en övertro på vad en strejk kan åstadkomma.
Karin Ahlgren säger att det var oerhört svårt att acceptera medlarnas bud och att avtalet lämnar en hel del övrigt att önska.
– Men vi var tvungna att väga det mot alternativet. Hade det blivit en konflikt då hade inte medlarbudet funnits längre och man hade inte kunnat vara säker på att resultatet skulle bli ett bättre avtal, säger Karin Ahlgren.
Hon konstaterar att en löneökning med minst 4,2 procent det första året är en betydlig skillnad mot det så kallade märket på 2,6 procent.
– Vi hade väldigt långa diskussioner om att vi måste få till en generell höjning av lärarlönerna. Men jag tror att många medlemmar naturligtvis kommer att vara besvikna. Men det är bra att det fjärde året är uppsägningsbart. Om tre år ser vi om arbetsgivarna har några som helst ambitioner att höja lärarnas status, säger Karin Ahlgren.