Det är 1 127 förbundsmedlemmar i hela riket som deltagit i undersökningen. Generellt visar den på en utbredd fruktan bland anställda för att framföra kritiska synpunkter: 57 procent säger sig ha avstått från att framföra sådana på grund av rädsla för eventuella repressalier.
– Både lönesättningar och tjänstefunktioner prövas individuellt. Då finns rädslan där: kommer det att ligga mig till last när jag söker tjänster i framtiden om jag öppnar munnen nu? säger Lennart Proos, ordförande för Polisförbundet Gävleborg.
Av de 37 medlemmar från Gävleborgspolisen som deltagit anser exempelvis 36 procent att de fått negativ respons från avdelningschefer när de framfört kritiska synpunkter.
Christina Forsberg hade suttit i sammanträden under hela dagen och hade inte hunnit läsa Polisförbundets medarbetarundersökning när GD talade med henne under sen eftermiddag.
Hon frågar hur många som deltagit.
– 37 av 600 anställda? Frågan är hur tillförlitligt resultatet blir med det underlaget, säger Christina Forsberg.
Lennart Proos:
– Det har ingen betydelse om det är fyra eller 24 som svarat, som delar känslan. Det är en riksomfattande enkät och vi ligger lika jämfört med resten av Sverige, den här känslan finns överallt.
Polisförbundet beslutade att riva upp samverkansavtalet med Polismyndigheten Gävleborg den 22 augusti. När myndigheten från 2010 delades in i tre polisområden, norr, mellan och söder, så anpassades inte den fackliga närvaron efter organisationen.
– Vi vill ha fackliga representanter i varje område som medlemmarna kan tala med. Att vi samverkar med arbetsgivaren betyder att det finns tillit och att man vågar säga ifrån. Jag känner att den nya medarbetarundersökningen ska ses i det sammanhanget, säger Lennart Proos.
Christina Forsberg:
– När två parter diskuterar är det inte säkert att man delar samma bild, och man kan ha olika lösningar på förslag som framförs. Men om ena parten inte vill dansa längre får man stänga dansgolvet. Nu får vi hitta andra samverkansformer.