För två veckor sedan började Matilda Pettersson och Cecilia Inola på gymnasiet, för andra respektive tredje gången. De har båda bytt från måleriprogrammet och i stället börjat på handelsprogrammet på KF Gymnasiet i Stockholm.
– När jag började gymnasiet ville jag göra något praktiskt och inte plugga, nu är det tvärt om, säger Cecilia Inola.
Eftersom hon och Matilda Pettersson bytt program i årskurs 2 och missat ämnen som handelseleverna läst i ettan har de nu börjat om i årskurs 1. Något som de inte är ensamma om.
Enligt en studie som Skolverket gjort börjar var tjugonde gymnasieelev om så pass sent på läsåret att de måste gå minst fyra år i gymnasiet.
Det extra året kostar runt 100 000 kronor per elev, eller mellan 600 och 700 miljoner för hela landet under förra året.
Passar inte in
De tre främsta anledningarna till att elever byter program är att programmets innehåll inte motsvarade förväntningarna, att man inte tycker att man passar in i klassen eller att man kommit efter i studierna.
Bättre studie- och yrkesvägledning i grundskolan är en av de saker som skulle kunna hjälpa eleverna att välja rätt program från början säger Charlotte Mannerfelt, undervisningsråd på Skolverket.
Hofors toppar listan
Förra året var det runt 4 800 elever som bytte program så sent att de fick gå om ett år. Störst andel byten gjordes i Hofors där 15,4 procent eller 14 av gymnasieeleverna bytte program.
1,4 miljoner blev den ungefärliga kostnaden för kommunen, ett pris som det är värt att betala enligt Linda-Marie Anttila (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
– Det är klart att det är en stor kostnad, men jag tycker att man måste se till individen. Om de byter program och hamnar rätt så får man ta det.
TT