Oppositionspartierna ville att skatten skulle lämnas oförändrad. Moderaternas Ziita Eriksson förklarar varför:
– Läget är tufft just nu för kommunen. I planen för 2014 och 2015 ligger ospecificerade besparingar och innan vi vet hur vi ska lösa det så tycker vi att det är oansvarigt att sänka skatten, säger hon.
Till 2012 höjdes skatten i kommunen med 50 öre och Hofors har sedan dess haft högst kommunal skattesats i landet, 34,32. Höjningen gjordes för att komma till rätta med den dåliga likviditeten men samtidigt gavs också ett löfte om en återställning till 2013.
Som GD tidigare berättat kommer det löftet att brytas och som främsta orsak till det anges den uteblivna förnyelsen av det kommunala skatteutjämningssystemet, som skulle ha gett Hofors cirka åtta miljoner kronor årligen om den blivit verklighet.
Tack vare en vinstutbetalning från Hofors Energi AB och en återbetalning av tidigare inbetalda försäkringspremier kommer Hofors kommun ändå att gå plus med cirka 13,5 miljoner kronor 2012. Men de olika nämndernas verksamheter fortsätter att blöda – 11,5 miljoner kronor minus i år, enligt den senaste prognosen.
– Ska vi verkligen sänka skatten innan vi vet hur vi ska lösa det långsiktigt? säger Ziita Eriksson.
Enligt kommunalrådet Marie-Louise Dangardt, S, är det framför allt en förbättrad befolkningsprognos som gör en skattesänkning möjlig.
– Vi hamnar på ungefär 60 personer bättre än vad vi räknat med och det gör 1,3 miljoner kronor, lågt räknat, säger hon.