För klubbarrangören Alexander Norberg är affischering en viktig kanal för att nå ut till sin publik. Tidigare brukade han marknadsföra sig även där det inte var tillåtet, men det har han slutat med.
– Det som har hänt mig är att de ringer till mina lokaler och hotar med indraget alkoholtillstånd, även om de inte alls har med saken att göra egentligen. Nu affischerar jag inte olagligt men då är det svårare att nå ut istället.
En annonsplats har han inte råd med och då återstår de lagliga gratisalternativen men de är lätträknade. Gefle Dagblads genomgång visar att det inte finns fler än tre anslagstavlor innanför den lokala slingan. I kommunen i stort är det inte mycket bättre, där finns sammanlagt 57 anslagstavlor där vem som helst tillåts affischera.
– Det är i staden min publik finns. Jag kan inte åka och sätta upp en affisch i Hamrånge, hur hjälper det mig?
Den mest centrala anslagstavlan står mittemot biblioteket. Det räcker inte anser Alexander Norberg.
– Problemet är att det inte bara jag som sätter upp affischer. Du får gå dit en gång om dagen för att folk sätter över. Sen syns den inte heller, säger klubbarrangören som tror att den otillåtna affischeringen kommer fortgå tills kommunen sätter upp fler tillåtna alternativ.
– Jag tycker inte om att de affischerar olagligt, men samtidigt förstår jag om de vill synas.
Så säger Rolf Johnsson som är stadsvärd i Gävle och arbetar med att hålla rent. Han skiljer inte på skräp som slängts på marken eller skräp som tejpats upp. Han minns att förr var kommunen inte så noga med komma åt den otillåtna affischeringen.
– När jag började för sex år sedan var det mycket värre. Då var det ett extrajobb att gå ut och rensa, något som gjordes var fjortonde dag. Nu är jag ute dagligen, då hinner det inte bli något.
Ofta nöjer han sig med att rycka ner affischen, men vid återfallsbrott ringer han upp ställena och påpekar att den sortens marknadsföring inte är tillåten. Det brukar ge resultat.
De lokala ordningsföreskrifterna förbjuder klart och tydligt affischering på offentlig plats och Rolf Johnssons tycker inte det är hans sak att säga om det är rätt eller fel, bara att reglerna efterföljs.
Däremot tycker han att kommunen faktiskt borde vara mer lyhörd till behovet som uppenbarligen finns. Han tar som exempel Stortorget där det tidigare fanns en laglig affischeringsplats som togs bort.
– Det är mycket märkligt att man bygger ett torg för 75 miljoner och inte sätter dit en enda anslagstavla eller offentlig toalett.
– En anslagstavla på Stortorget och en vid Centralplan där det är många som passerar. Då ges folk möjlighet att synas och det skulle minska okynnes- affischeringen, säger Rolf Johnsson.