GD berättade tidigare i veckan om två av Panaxias kunder i Gävle som förlorat pengar i konkursen, och som nu fått fakturor från konkursboet. Båda skulle vägra betala.
I ett brev publicerat på Panaxias hemsida skriver konkursförvaltaren att underlaget för fakturor som skickats ut i vissa fall varit bristfälligt.
Kunder har fakturerats för hämtningar som aldrig utförts.
Kunder som blivit felaktigt fakturerade uppmanas att bestrida fakturorna. Det finns nu ett fullständigt underlag för att behandla klagomålen, som alla ska behandlas skyndsamt, enligt konkursförvaltaren.
Panaxias konkurs och fler problem med hantering av kontanter gör att Svensk Handel misstror marknaden och kräver att regeringen tar ett större ansvar. Finansmarknadsminister Peter Norman, M, öppnar för skärpt tillsyn och en ökad statlig roll.
Men först vill Norman se vad brottsutredningen i Panaxia leder till. Han vill även avvakta resultatet av den kartläggning som regeringen har inlett av hur kontanthanteringen övervakas. Panaxiakonkursen visade att många är inblandade, samtidigt som få har överblick.
– Är jag beredd att ge samhället ett ökat ansvar eller Finansinspektionen ökade befogenheter? Svaret är ja, om det visar sig att det är en effektiv väg för att få bättre fason på kontanthanteringsfrågan, sa Norman i en riksdagsdebatt med Peter Persson, S, om följderna av konkursen och de problem den visat på.
Peter Persson anser att konkursen är en effekt av att staten släppt sitt ansvar och därmed åsamkat en massa handlare stora problem.
Branschorganisationen Svensk Handel skriver nu till regeringen och Riksbanken för att kräva en översyn av hanteringen och nödvändiga regeländringar.
– Panaxiakonkursen är bara toppen på isberget. Den är bara ett tecken på att staten inte har någon riktig kontroll över kontanthanteringen, säger Christian W Jansson, ordförande för Svensk Handel.
Enligt Svensk Handel är det farligt att tro att marknaden ska klara kontanterna, utan att staten tar ett tydligt övergripande, men också praktiskt ansvar.
Christian W Jansson har flera invändningar mot den nuvarande ordningen. Pengarna hanteras i princip med nära nog monopol, dels i det bankägda depåbolaget för kontanter, dels av de två kvarvarande aktörerna Loomis och Nokas för värdetransporter.
– Riksbanken borde ta tillbaka depåservicen, den ska inte ägas av bankerna, hävdar Jansson.